Välj Station

Motgift.nu Nashville FM [24/7 Nonstop Country Music] -02

fredag 30 januari 2009

Fick NI trots att jag inte är medlem längre nedan ndu ungdomarna diskuterar en annan fom av politiskt system,Håller med om att dagens inte fungerar bra alls.

Positiva till korporativism överhuvudtaget, tror till och med att många inte riktigt har satt sig in i vad det egentligen är för något.Men för att få igång lite tankegångar om det hela så ska jag försöka mig på att skriva lite.För det första, om man skulle se på Sverige ur en helt opartisk synvinkel så skulle man snabbt märka att partipolitiken är föråldrad. Andelen ungdomar som är politiskt intresserade har nog aldrig varit mindre än vad den är idag, samtidigt som vi har en två blocks politik, vänstern och högern, som till största del liknar varandra. Samtidigt visar det sig att mer än hälften av den vuxna befolkningen inte vet vilka som är ministrar i den nuvarande regeringen, politik är något som håller på att dö ut helt enkelt. Vad är det då som istället ökar? Jo, intresseorganisationer och företag blir allt fler och större. Rudolf Kjellén påstod att makten skulle utgå från olika organisationer istället för folket och politiker, dvs organisationer ska vara representerade i riksdagen istället för partier och överbetalda politiker. Och det ligger något i det. För att staten och nationen ska kunna gynnas på största möjliga vis, så krävs det att de organisationer som till största del styr landet, är de som styr. Såsom demokratin är idag, så styr istället de partier som folket, dvs personer med egna intressen, har röstat på. Alltså får partier som säger sig ge mer pengar till folket, betydligt större makt, vilket givetvis inte gynnar nationen och folket på bästa sätt, utan endast enskilda personer. Om man då skulle se på hur det skulle fungera i ett samhälle med korporativism, så skulle man till att börja med märka på lokal nivå att medborgarna kommer att bli mer involverade. De kommer mer att utgå från ansvargrupper som följer och följer upp olika företeelser i samhället. Dessa grupper kommer stå i ständig kontakt med kommunledningen. De kommer at motsvara samhällskroppens känselceller.Både Hegel och Kjellén har beskrivit staten/samhället som en levande organism, och korporavitism beskriver detta på ett bra sätt. Låt oss säga att intresseorganisationerna representerar alla delar som kan röra på sig, såsom armar, ben osv, medan staten representeras av hjärnan och företagen av hjärtat och lugnorna. Den enskilda personen representeras av den enskilda cellen. Det som visas då är att alla delar av kroppen behövs för att kroppen ska fungera, hjärnan (staten) behövs för att kunna kontrollera resten av kroppen, armarna och benen behövs för att kroppen ska kunna utföra någonting, hjärtat och lungorna behövs för att kroppen ska kunna överleva och den enskila cellen behövs för att kroppen överhuvudtaget ska finnas.Alltså behövs alla delar, alla klasser och varje enskild individ för att samhället ska kunna fungera. Ingen del av kroppen ska således kunna ta mer energi från en annan del av kroppen för att gynna en viss del av kroppen, lungorna ska alltså inte kunna ta energi från hjärnan, eller företagen ska inte kunna ta pengar från staten, då fungerar inte kroppen på bästa sätt. Alla delar måste samarbeta tillsamans, det är det som korporavitism handlar om, helt enkelt. Inte som dagens samhälle, som man bäst skulle kunna beskriva som en slags cancer, där hjärnan har utvecklat en tumör som tar förlamar benen och armarna, och lungorna har lungsot av allt rökande, och tar därför i sin tur energi från hjärnan. Således har hela kroppen kommit i obalans. Socialismen och liberalismen kan därför inte läka kroppen, för de representerar olika delar av kroppen.
Alle man på däck, och sedan framåt! Detta är vår nationaldemokratiska lösen. Samling i gemensam känsla af fullt medborgarskap inför staten, och sedan ut på det gemensamma arbetsfältet!Two great European narcotics, alcohol and Christianity. - Nietzsche

Visst, det låter ju jätte mysigt och så att alla behövs i samhället och att man ser samhället som en kropp där alla representerar en viss del. Vad jag undrar är hur det rent praktiskt skulle funka.
Vilka är dessa organisationer och företag som ska vara med och styra?
Hur ska de vara med och styra, ska de sitta i riksdagen istället för partier?
De flesta organisationer och företag har idag ledningen i utlandet. Skulle inte detta resultera i att Sverige än mer skulle styras från utlandet?
Vem bestämmer vilka organisationer och företag som ska få vara med och bestämma?
Hur avgör man hur många röster respektive grupp ska ha?
Vem ska ha makten i dag till dag frågor, alltså vem blir "regering"? jag ser det just nu så är korporavitism inget man kan införa, man måste börja med att bygga upp en grund med hjälp av folkhemmet och folkgemenskapen. Sedan måste man återigen bygga upp stora samarbeten mellan näringslivet, facken, intresseorganisationer och staten, ungefär på samma sätt som socialdemokratin lyckades under Tage Erlanders tid. Korporavitism och det organiska samhället är inte direkt samma sak. Om tex ser på Nysvenska Rörelsen så förespråkar de vanlig demokrati, för att citera: "Staten företräds av en regering, ledd och utsedd av en folkvald statsminister, samt en ur fria val utan partispärr framgången riksdag. Intar regering och riksdagsmajoritet olika ståndpunkter, hänskjuts frågan till folkomröstning." Vilket inte är detsamma som jag tänker på. Enligt min uppfattning måste riksdagen, som sagt, bestå av organisationer istället för enskilda personer som är valda, eftersom organisationerna till större del förstår vad som är bäst för samhället om man jämför med den enskilda personen. Värdet av ett företag/organisation kommer inte att avgöras av marknadens subjektiva uppfattning utan av företaget objektiva samhällsvärde - nyttan för det allmänna. Givetvis blir det problem gällande byråkratin, vilket jag inte riktigt har kommit underfund med hur det ska lösas. Men som historien har visat så finns det organisationer för varje enskild del av samhället, det finns personer som intresserar sig i metalindustrin, det finns folk som är aktiva inom nykterhetsrörelser, det finns personer som intrsserar sig i skogsindustrin osv osv. Dessa är redan organiserade, både i organisationer och i fackförbund. Vissa är mer nyttiga för samhället och vissa mindre. En teori är dock att staten ska hålla koll på allt, men enligt mig blir det väldigt byråkratiskt då. Men det blir följaktligen en uppgift för staten att motverka uppkomsten av priviligierade fåtalsgrupper som skaffar sig särskilda förmåner på andra gruppers bekostnad. Om staten råkar i händerna på en sådan grupp, uppstår ett olidligt klassvälde och kan således inte tillåtas.
Alle man på däck, och sedan framåt! Detta är vår nationaldemokratiska lösen. Samling i gemensam känsla af fullt medborgarskap inför staten, och sedan ut på det gemensamma arbetsfältet!Two great European narcotics, alcohol and Christianity. - Nietzsche
ja, vad ska man säga om korperativism, hur som helst så är fredriks frågor verkligen befogade. Enligt mig överväger ju nackdelarna med detta system defenitivt fördelarna, då allt detta "oraniserande" som korp. kräver kommer att kväva effektiviteten i produkitonen. I "vanlig ekonomi" är målsättningen snarast att minimera de administrativa aktiviteterna då dessa inte är värde skapande i samma grad som de "direkta"/producerande. Dom administrativa ses alltså snarast som ett nödvängit ont i en organisation. Bättre är en kapitalism som bygger på sammarbete mellan företagere (den som riskerar kapitaliet) och arbetaren (som säljer sina tjänster). Förövrigt är korp. kärnan i facismen och skulle ND ens börja tänka i dom här banorna försvinner liksom nästna hela tanken men en nationaldemokratin, det blir liksom facism av hela klabbet på en gång, och då finns ju redan folkfronten för dem som önskar sig facism.
-: Vote With a Bullet for Nation and Freedom :-
Dock hade ju Kjellén och Holmberg dessa åsikter, och de skapade ju nationaldemokratin i sig, dock har ju ND inte särskilt mycket gemensamt med dem. Men alltid kul att diskutera ändå tycker jag. Skulle du kunna förklara mer haubits, vill du se ren kapitalism? Eller vill du se reglerad kapitalism? Det föder ju det med problem, det ser vi i dagens Sverige. Kjellén var motståndare till byråkratism, så säkerligen hade han någon bra idé i att få ihop allting. Har beställt lite böcker med han, hittade en person som har nyproducerat ett antal böcker av Kjellén, ska bli intressant om jag får dem eller inte :PMen jag anser att det organiska samhället är en avgörande del i ett folkligt parti, man måste se till det stora hela att alla delar behövs för att samhället ska fungera på bästa sätt. ND säger ju sig vara folkets parti, alla klasser tillhör oss osv, så säkerligen är ND väldigt influerade av det organiska samhället.Mitt misstag egentligen, blev ingen riktig diskussion om korporativism, lite roligare att diskutera det organiska samhället istället, kanske fler som är positiva till det istället :)
Alle man på däck, och sedan framåt! Detta är vår nationaldemokratiska lösen. Samling i gemensam känsla af fullt medborgarskap inför staten, och sedan ut på det gemensamma arbetsfältet!Two great European narcotics, alcohol and Christianity. - Nietzsche
Hur vi än bygger vårt framtida Sverige finns inga självklara och problemfria lösningar vad gäller den nationella konstitutionens förbindelse med samhällsorganismens olika delar.Klart är att vi måste sträva efter största möjliga folkliga deltagande för att få de bästa krafterna valda till ledare inom såväl politik som näringsliv. Kan vi utveckla den fria, privata företagsamhetens möjligheter att växa samman med de anställdas medverkan är det bra.Att däremot exempelvis riksdagen skulle bestå av ett antal "skrå"-organisationer som på något sätt "delar" makten är nog lättare sagt än gjort. Fredrik Becklin ställer relevanta och utmärkta frågor rörande den skiss på korporatism som Marbas presenterar.
Fler synpunkter bör kunna strömma in. Jag har egna ideer om hur den nationella staten bör styras som jag avvaktar med tills vidare.

Medborgarna har ingen naturlig representation i riksdagen. Riksdagen utgör representanter från de olika politiska partierna. Detta är inget naturlig sätt att representera medborgarna.Ett mer naturligt sätt att reprenstera medborgarna är att intresseorganisationer skulle ha sin plats i riksdagen. Man kan då tänka sig att man går från en röst för varje representant till en form där den gruppering som vill det allmänna bäst ska ha flest röster. Ju mer egoistisk representantgruppen är desto mindre att säga till om. Ju mer altruistisk den är desto mer att säga till om. Men som i inläggen ovan så antyder jag igen att sånt här samhälle ligger långt in i framtiden, det första som krävs är att folkhemmet existerar och att det utvecklas ifrån det. Tendenserna fanns ju när socialdemokratin var som störst.
Vi i ND bygger ju en folkrörelse, som inräknar alla klasser, vi är ett enat folk. Därför måste man ha en politik som är uppbyggd för alla klasser. Skulle vara intressant att höra Karl Alfreds förslag :)
Alle man på däck, och sedan framåt! Detta är vår nationaldemokratiska lösen. Samling i gemensam känsla af fullt medborgarskap inför staten, och sedan ut på det gemensamma arbetsfältet!Two great European narcotics, alcohol and Christianity. - Nietzsche
Det här var en av de bästa trådarna hitills, tack Marbas för startandet av tråden. Det är lärorikt och sätter igång hjärncellerna lite grand med diskussioner som denna. Innan jag går in på mina reflektioner i ämnet vill jag bara lägga till följande.Ganska ofta startas en tråd med en undran eller en idé men istället för att diskutera som här ovan blir det ofta attacker utan substans. Jag har säkerligen själv deltagit i sådant, men det är i längden kontraproduktivt. Nationaldemokratin har sin utstakade linje, men vem säger att denna skall förbli så i evighet. Idéer behövs alltid och det bör alltid röras om i grytan för att kunna fånga upp dem. Jag skickade ut ett PM till några av mina vänner med en förfrågan om det var något att ta upp i en tråd här på forumet. En svarade. Svaret jag fick var både intressant och gav mig nya vinklar att se på saken, med andra ord upplysande och tänkvärda rader. Jag skrev i PM form eftersom jag var osäker på om en tråd kunde ge något i ett ämne som FAS, numera Anarko, skriver om i sin nya blogg. Är det så att vi springer omkring med skygglappar och förfasar oss gentemot intryck från annat håll? Det sist nämnda var orsaken till att jag lämnade aktivt politiskt arbete på 70 talet. OK, nu har jag fräst nog för idag om detta.Marbas du är inne på gamla goda tankar som kanske en gång var gångbara i vårt land, jag tror däremot att skrå-organisationer, intresseorganisationer eller liknande skulle vara synnerligen lätta att manipulera för "den verkliga makten" genom mutor av olika slag. Vi har en tydligt begynnande korruption i Sverige av idag och när det väl har börjat är det nästintill omöjligt att få bort.
Jag tror däremot att genom idogt lokalt politiskt arbete sprida idén om direktdemokrati där det folkomröstas ofta och där mycket av makten också decentraliseras till lokal nivå. När vi kan se våra politiker i ögonen och veta vilka de är som bestämmer på det lokala planet samt att de skall kunna ställas till ansvar för sina handlingar, då har vi börjat få en folklig demokrati som vi kan vidareutveckla.
Jag tror inte vi kan avveckla samtliga partier av idag, de kommer förmodligen att hänga med ännu ett bra tag, men folk kan jobba inom varje parti med idéer för landets och den inhemska befolkningens bästa. Vad som vore önskvärt är att dessa partier anammar vad de en gång hade av patriotiska eller nationalistiska ideologier. Givetvis är min önskan om att ND kunde gå i täten och få en majoritet i folkförsamlingen en dag, men det lär nog dröja.
Birger Jarl instiftade hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid för 800 år sedan, hur kan en mentalt frisk människa anse att islam skulle berika oss?
Kul att någon uppskattar lite kreativ diskussion :) Jag är inte riktigt skolad i ämnet, men man lär sig mer och mer efter varje dag om man säger så. Om jag kunde ändra rubrik så skulle jag göra det, eftersom jag hellre skulle kalla det "Diskussion om den organiska samhällstanken", har sagt till admins att ändra det :)Nåväl, om man ser till historien så har nationaldemokratin som ideologi utvecklas ur tanken om den organiska samhällssynen. Hittade ett bra exempel som tyder på detta:"Den organiska samhällssynen bygger alltså på den rätt till skillnad som de postmoderna tidvis talar om, och den rätt till identitet som de högerradikala ofta betonar. I en organisk samhällsgemenskap har man rätt och möjlighet att utveckla både det man delar med övriga samhällsmedlemmar (kultur, tradition, övergripande etnisk identitet), och det som skiljer en från dem (kast- eller yrkesidentitet, andlighet, kön, personlighetstyp, et cetera). Det är detta som gör att man kan säga att en organisk samhällsgemenskap fostrar personer, medan en mekanisk ”gemenskap” producerar likriktade och rotlösa individer."Alla delar behövs alltså i samhället, som jag skrev i första inlägget, en kropp kan inte fungera med en fokusering på endast vissa delar, tex armarna och benen, dvs arbetarna som socialisterna förespråkar. Det är viktigt att poängtera att det organiska samhället är levande, och att detta har konsekvenser för synen på dess delar. Kanske kan man jämföra det organiska samhället med skogen, och den mekaniska maskinen med den moderna åkern. En skog är en rik plats, med många olika djur- och växtarter, och med flera olika lokala naturtyper (allt från mossar och sjöar till öppna ytor och tät vegetation). Den har vuxit fram organiskt under en längre tid. Samma sak är det med det svenska samhället, det är inget nytt, det har funnits i flera hundra år nu och utvecklas ständigt. Dock har samhället gått från ett balanserat samhälle till ett samhälle inriktat emot ett slags maskin-samhälle som där de saker som gör oss till personer är ointressanta eller hinder för maskinens funktion. Sådana saker som nationalitet och kultur.
Alle man på däck, och sedan framåt! Detta är vår nationaldemokratiska lösen. Samling i gemensam känsla af fullt medborgarskap inför staten, och sedan ut på det gemensamma arbetsfältet!Two great European narcotics, alcohol and Christianity. - Nietzsche kollat igenom allt i tråden och har inte just nu så mycket att tillägga utom att det är trevligt att korporatismen tagits upp igen. Korporatism kan, under rätt omständigheter, vara det som kan skapa det sammanhållande kit som håller nationen politiskt starkt enad men ändå innehåller såpass mycket regional och lokal frihet att man nästan skulle kunna tala om byalag och tingsdemokrati på låg politisk nivå, och meritokrati tillsammans med direktdemokratiska folkomröstningar på nationell nivå och således skapa ett nytt, svenskt och nordiskt samhällsystem. Nationalsyndikalism kan man också kalla det för, även om just termen mer är kopplad till Falangen och Primo de Riveras mer "demokratiska" och socialradikala nationalistiska alternativ till den mer starkt centraliserande och imperialistiska sidan i fascismen. Att bygga korporatismen, eller även distributismen är måhända utopiskt, men den realpolitiska grunden finns dock här. Sverige är egentligen ett land ypperligt anpassad till korporatism . Sedan finns det dock flera olika innebörder av vad korpartivism faktiskt innebär då det har inneburit olika saker från land till land och olika politiska rörelser. Det är en ordning som anpassas efter omständigheterna och framförallt också kan i många avseenden föra politiken närmare folket på ett aktivistiskt plan tillskillnad från den mer annonyma parlamentariska majoritetsdemokratin. Korporatismen kan vara allt från direktdemokratisk till starkt centralt statsstyrd och fascistisk så man måste vara noga med vad man menar med när för diskuterar ämnet, speciellt då korporatismen verkar mer eller mindre anses vara samma sak så som fascismen såg ut i Italien vilket självallet inte stämmer, då även demorkatiska rörelser följt korporatiska ideal (eller även ditributistiskt mönster) såsom den amerikansk populiströrelsen under 1800-talet.
Inlägg ändrat av Odalric den 19 januari 2009 kl 15:12 tips på länkar där jag kan läsa om det så ska jag återkomma med ett längre svar.

Du kan ju alltid prova att goolga lite på typ; nazism eller fascism, då det i princip är synonymer med korporativism! Eller om man ska vara petnoga, korporativismen är innehållet i nazismen och fascismen. Alltså på det visset en fascist vill organisera (=i deras fall då diktera) samhället.Om du inte orkar googla sj kan du ju kolla in den här sidan (och det är bara på såna här riktiga nazi-sidor du kommer att hitta nått om dessa 20tals-ideologier):http://www.motstand.org/forebilder.htmFör egendel anser jag att nazism, korporativism och fascism är ideologier bäst anpassade för mobboffer, och det har absolut inget med nationaldemokrati (som ideologi) att göra, även om det finns dom som försöker hävda det, då både nationalism och demokratism har tydliga och bestämda definitioner, där det inte finns plats för "korpratinoner". Bara det faktum att organisationsfriheten inte finns kvar i en korp. gör att den omöjligen kan ingå i ett demokratiskt eller för den delen frihetligt samhälle. Bara för att man med lagens hjälp tvingar folk till samarbeten har man inte nått ett ”solidariskt samhälle där alla behövs”, även om det i viss mening är målet inom korp. Sunda/nödvändiga samarbeten åstadkoms givetvis bara under frihetliga former och inte med hjälp av en lagstiftare (eller som i det här fallet en diktator).P.s. Kjellen är inte en förebild för den nationaldemokratiska ideologin (möjligen för delar av partiet ND, men det är inte samma sak), då han knappast var särskilt nationell (hade inga problem med fler etniciteter i samma stat) och absolut inte demokrat (han var strängt emot rösträtt för kvinnor t.ex.). Och en person som varken är demokrat eller nationell är aldrig en föreblid för ideologin som har sitt fundament i just dessa två rörelser. Det som går att hitta i kjellens texter om ”nationen” och ”folkgemenskapen” är inte spektakulärt att hitta hos en statsvetare från hans tid då nationalismen var överideologi på den tiden (och alltså inte krisiskt frågåsattes) på liknande sätt som demokratin är överideologi idag.P.s.2. Att säga att sverige är ” ett landypperligt anpassat för korp.” är ungefär som att säga att sverige är ypperligt anpassat för att återgå till 20-30tals standard eller än längre tillbaka då vi verkligen hade ett skråsamhälle/feodalism med liveegendom (till exempel intvingad till ett skrå/korporativ) och kraftigt inskränkta individuella och nationella rättigheter. Och det är raka motsatsen mot vad verklig nationalism innebar som i grunden var en motreaktion mot just sånt här, allt ifrån Engelbrekt till Bischmark!
-: Vote With a Bullet for Nation and Freedom :-
ja, vad ska man säga om korperativism, hur som helst så är fredriks frågor verkligen befogade. Enligt mig överväger ju nackdelarna med detta system defenitivt fördelarna, då allt detta "oraniserande" som korp. kräver kommer att kväva effektiviteten i produkitonen. I "vanlig ekonomi" är målsättningen snarast att minimera de administrativa aktiviteterna då dessa inte är värde skapande i samma grad som de "direkta"/producerande. Dom administrativa ses alltså snarast som ett nödvängit ont i en organisation. Bättre är en kapitalism som bygger på sammarbete mellan företagere (den som riskerar kapitaliet) och arbetaren (som säljer sina tjänster). Förövrigt är korp. kärnan i facismen och skulle ND ens börja tänka i dom här banorna försvinner liksom nästna hela tanken men en nationaldemokratin, det blir liksom facism av hela klabbet på en gång, och då finns ju redan folkfronten för dem som önskar sig facism.Nja korporativism är inte alls nödvändigtvis fascistisk utan skall ses på samma sätt som att det är en neutral organisationform för samhället: Såsom parlamentarismen är i sig inte knuten till något specifikt parti eller ideologi utom själva grundprincipen som alla måste acceptera för att deltaga. Korporatism/korporativism/kooperativism är exempel på flera olika inriktningar av ett korporativt samhällsbygge. Korportism kan nästan definieras som en sorts statlig syndikalism(eller "högersyndikalism") istället för den marxistiska anarkosyndikalismen. (vänstersyndikalism). Det finsn ingen egnetlig motsättning till att ett korprativt samhälle skulle kunna vara demokratiskt: Ett nationalistiskt samhälle med korporativ demokrati som styrleseform vore enligt iaf mig den optimala formen av nationaldemokrati , speciellt efter den uppfattning jag fått av Holmberg och Kjellén, och till viss del av Engdahl även om han missar elelr ignorerar flera viktiga saker.Jag tror du missuppfattat en just det här:Bättre är en kapitalism som bygger på sammarbete mellan företagere (den som riskerar kapitaliet) och arbetaren (som säljer sina tjänster). Det är i princip en form av korporativism, eller grundsteget mot korporativismen: Upplösande av motsättningen mellan arbete och kapital i gemensamma fackorganisationer(korporationerna) som äger sig själva och sköter i första hand sin egen ekonomi(som i sig är underordnad en nationell ramekonomi och inte planekonomi) såsom ett gillesväsen: Vem som är golvarbetare, förman eller företagsledare välj ut efter meritokratisk princip som ger ett urval till korporationen styrelse, och sedan väljs en andra hälft till styrelsen som ombud (exempelvis rent praktiska kunskaer som ekonmer och byråkrater saknar) genom direktdemokratiska processer inom korporationens led. Sedan är alla korporationer ordande i "block" för olika sektioner av samhället. Det finns små och stora korporationer. Hela meningen är just att upplösa ekvationen stat vs marknad eller arbete vs kapital eller frihet vs ansvar utan orderordna dessa intressen inom samma organisationer just för att undvika exempelvis att näringslivet "äter upp staten" eller att "staten äter upp näringslivet" eller bibehåller ett låst stutus quo som höger och vänster sedan i all evighet bråkar och hur det ska justeras (socialistisk eller liberal modell). Ett korporativt företag kan vara organiserat på olika sätt men grundmodellen är att kapitalinvesterare och anställda utgör själva styrelsen och statliga ombud finns till hands för att lösa de svåraste konflikterna. Anställda får direkt delaktighet i vinsten för att de också skall ligga i de anställdas intresse företaget faktiskt går runt och att det sammansvettsas till ett lag snarare än chefer&investerare vs anställda utan alla står på en jämlik nivå. Korporatism är har såldes två dimensioner: dels som styrelseform för hela nationen och dels som en pragmatisk ekonomisk ordning. Faktiskt så minskar byråkratin i något typ av korporativ modell då just hela principen är att strömlinjeforma byråkratin till mer överblickbar och lätthanterlig i jämnfördelse med att man har en stat(eller stora inflytelserika intresseorganisationer nära knutna till staten såsom sossarna) som går i och på byråkratisk väg ur ett utanförperspektiv försöker stävja näringslivet för att säkra endast vissa intressegruppers intressen, medan motståndarsidan i princip kämpar för sina speciella särintressen som ligger i riktning med att avskaffa de reglerande klumpiga byråkratiska ramarna.Däremot så kan man aldrig helt säkert säga att si och så kommer det bli: korporatism är ett idealistiskt och aktivistiskt samhällsbygge som inte begränsas av utopier eller väggar utan på pragmatisk utveckling och anpassning efter rådande situation. En ekonomisk centerposition i politiken är på sätt och viss de första stegen mot korporativism, även om de politiska rörelser eller regeringar som utgår från en sådan position ens är medvetet korporativistiska.Nationalismen är en sorts korporativ tanke ur ett idealistiskt perspektiv: strävan för nationens politiska, kulturella och sociala enighet är den grundtanke som driver nationella korporativism. Skillnaden är att lyfta den nationella strävan från det idealistiska eller moraliska planet till det realpolitiska planet. Korporatismen kan dock inte planeras fram av byråkrater eller markandsekonomer utan växer främst genom folkrörelser och det tanken av samarbete för nationens strävan framför tävlan och fastlåsthet i permanent inre konflikt. Men först måste folket enas som just ett folk med en gemensam strävan:nationalismen. Det är här den nationella kampen främst ligger i dagsläget, vilket är stärkande av nationell och historiska identitet och etnicitet. Vår ödesfråga faktiskt är att väcka åter en nationell självbild och ett nationellt egenintresse och gemenskapsbegrepp bland folket, det blir framtidens nationella regering som får mer exakt sedan uttyda vart hän man sedan ska bege sig hän gällande samhällsreorganisering, men som jag nämnt tidigare är inte en korporativ strävan något som man kan planera fram utan något som måste byggas via grunden i en nationell social och organisatorisk gemenskap: folkgemenskapen. Det finns flera sätt att korporativt organisera sig på lokalnivå om vilja och folk finns, något som just idag är tämligen svårt på grund av rådande samhällsklimat. Korporativa element i lokalpolitken är definitivt något som ofta skapar god sämja i kommunerna enligt flera exempel inom bostadssektor, kooperativa dagis/förskolor (ND:s förslag om svensk förskola ligger i denna anda enligt den uppfattning jag fått av förslaget), kooperativt småföretagande osv. Förutsättningen är dock givetvis nationell gemenskap för föra projektet uppåt till högre politisk oreganisatorisk nivå.

P.s.2. Att säga att sverige är ” ett landypperligt anpassat för korp.” är ungefär som att säga att sverige är ypperligt anpassat för att återgå till 20-30tals standard eller än längre tillbaka då vi verkligen hade ett skråsamhälle/feodalism med liveegendom (till exempel intvingad till ett skrå/korporativ) och kraftigt inskränkta individuella och nationella rättigheter. Och det är raka motsatsen mot vad verklig nationalism innebar som i grunden var en motreaktion mot just sånt här, allt ifrån Engelbrekt till Bischmark!
Haubits: Sverige har aldrig haft någon utpräglad feodalism och livegendom som många andra länder i Europa.
Sverige har genom historien bestått av självägande bönder, något vi alla bör veta och vara stolta över.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna din kommentar vårda språket!
Jag ska godkänna först mvh