Välj Station

Motgift.nu Nashville FM [24/7 Nonstop Country Music] -02

söndag 20 oktober 2013

BBC WORLD SERVICE


BBC - MAGI av Mårten Blomkvist

Ren radio romantik är ett gott skäl att lyssna
på BBC World Service, kortvågs sändningarna som
från Bush House i London går ut över hela världen.

Man tenderar att förlora känslan för magin i
mediet, när radion är en låda man förstrött
trycker till för att få banaliteter eller briljans

slungade in i hemmet, i en ljud kvalitet så god
som om någon stod bredvid en och pratade. 

Vilken den talande kanske nästan gör om man
bor i Stockholm en kvarts buss resa från Radiohuset.

Nära eller ej, är det något fantastiskt att äga
en apparat som man kan ta emot prat som färdats
genom luften. Men man glömmer det. Det är dumt;
inte många av oss lever ett sådant liv att vi har råd
att glömma bort något inslag i det som är fantastiskt.

Att ta emot BBC på kortvåg vänjer jag mig dock aldrig
riktigt vid.  Att höra någon säga "BBC World Service",
och sedan ett lätt frasande,  och tänka att just nu,  i
denna stund sitter någon i en studio i det där stora
huset vid Strand London och vänder ett manus blad,
får mig fortfarande att hisna.

Avståndet hjälper till. Det är sensationellt, tycker
jag, att man med en liten bärbar mottagare kan
höra ett papper vändas i en annan stad, i ett annat
land. Det är ju inte som med TV:s direkt sändningar,
där någon annan med batterier av teknik tar ned
signalerna, och sedan skickar dem vidare.

BBC:s program fångar jag in med min egen spinkiga
antenn. Bokstäverna i BBC är förstås omvärvda av
radio romantik. Det var under andra världskriget
som BBC:s utlands sändningar fick sitt genombrott.

Människor i ockuperade länder lyssnade till rösten
från Europas fria ö, för att få höra sanningen om
krigets gång. Radion var viktig då; ett vapen, en
möjlighet för människor som var utlämnade åt
barbariet att hålla kontakt med civilisationen.

Något av den imagen har BBC lyckats behålla. Allt
kan, på grund av oförklarligt sjabbel, inte vara
England. Men med BBC kan åtminstone vi stackare
som hamnat någon annanstans i världen hålla kontakt
med denna den mest civiliserade av nationer.

Jag föddes för sent (1958) för att  uppleva radions
storhets tid, då människor samlades runt föredrag
och underhållning från Radiotjänst. Men när jag
lyssnar på BBC, inbillar jag mig att de känslor
jag erfar måste likna dem som svenskar genomfors
för fyrtio, femtio, sextio år sedan, då det ännu var
litet högtidligt och märkvärdigt att att lyssna på
radio, då den stora världen släpptes in genom den
beige väv som var spänd över högtalaren.

World Service-programmen görs fortfarande med
en känsla av att radio är viktigt.  Människor
talar kort och koncist. Radio tid får inte slösas
bort. De flesta program är bara femton minuter
långa. Det är förvånansvärt hur mycket man
hinner säga på en kvart, om man går rakt på sak,
och nästan helt undviker stämnings skapande
atmosfär ljud eller musik.

De som står för utbudet måste vara i en avunds-
värd position. De behöver inte ställa sig in hos sin
publik. Den som köper en kortvågs radio, som ofta
kostar tre-fyra gånger mer än en FM-AM radio av
motsvarande kvalitet, är beredd att lyssna på
allvar.

Ett stående inslag, en av World Services främsta
attraktioner, är 86-årige Alistair Cookes "Brev
från Amerika": någon aktuell händelse inspirerar
Cooke till en sirlig girland av hågkomster, jämförelser
mellan då och nu, pekande på torra men betydelse-
fulla fakta som kommit bort i den upphetsade debatten.

Det är femton minuter av prat, genomsyrat av
mild ironi, med tunnast tänkbara röda tråd, och
endast den mest subtila slutpoäng. "Letter from
America" har återkommit en gång i veckan i snart
femtio år, och är så nära BBS World Service kommer
ett kåseri.

Citat från Brain of Britain.
Jeremy Paxman: What is another name for 'cherrypickers'
and 'cheesemongers'?

Contestant: Homosexuals. 

Jeremy Paxman: No. They're regiments in the British Army
who will be very upset with you.
Slut Citat,

BBC erbjuder underhållning, men alltid på en mycket
hög nivå. Ett fantastiskt inslag är frågesporten
"Brain of Britain. 

LINCS FM PHONE-IN 

Presenter: Which is the largest Spanish-speaking country
 in the world? 

Contestant: Barcelona. 

Presenter: I was really after the name of a country. 

Contestant: I'm sorry, I don't know the names of any
countries in Spain . 


Här åtnjuter inte de tävlande lyxen att begränsa sig
till ett ämne. De bombarderas med frågor om allt
från tärnors ruvnings tider till i vilken film Irene
Dunne sjöng "Smoke Gets In Your Eyes". Det tycks
omöjligt att någon ska överleva dessa surrealistiska
fråge fyrverkerier, men lek ledaren kan få hålla på
länge innan han hittar en blotta. Ingen gratuleras
överdrivet för för att ha klarat ens de mest utstuderade
frågor. Bildning tas för givet.

BEACON RADIO ( WOLVERHAMPTON ) 

DJ Mark: For 10, what is the nationality of the Pope? 

Ruth from Rowley Regis: I think I know that one.
Is it Jewish? 

Fast stommen i BBC World Service är försås, som
under kriget, de berömda nyhets sändningarna.
BBC har lyckats skaffa sig ett enastående rykte
som neutral, insatt förmedlare av sanning.

För en svensk erbjuder inte BBC dramatiska
avslöjanden av undertryckta fakta. Men BBC
vet oftast lite mer, lite tidigare.

Det är BBC som lyckas snoka upp och till studion
transportera mannen som designat påvens badkar,
tjugo minuter efter att hans högvördighet halkat
och slagit skallen. 

Utbryter en förbryllande konflikt i ett för en själv
pinsamt och obekvämt hörn i världen, kan man slå
på radion och ofta förbluffas av att BBC redan har
en korrespondent på plats.

Även för en svensk, med rik tillgång till ocensurerad
information, är nyhets sändningarna värdefulla som
korrektiv. Det är intressant att se hur nyheterna
värderas i ett program som är avsett för hela världen.

Den mest påtagliga skillnaden är nog att i BBC träder
den tredje världen fram på ett helt annat sätt än i
svenska medier, eller några andra västerländska jag
känner till, för den delen.

Val i Indien eller Etiopien bevakas med samma respekt
som val i Tyskland
eller Frankrike.

Det är inte förrän man hör BBC som man inser att
man ofta sett till val processen i tredje världens länder
som en sorts exotiska spektakel.

Och det är en av de mest intressanta sakerna att
lyssna på en radio kanal som försöker att betjäna 
hela världen: man blir varse sin egen nations idio-
synkrasier och fördomar.

Jämförelsevis är till exempel svensk nyhets för-
medling mycket mera partisk.

Det är här självklart att uttalanden från en
diktator som Saddam Hussein bemöts på ett helt
annat sätt än kommunikéer från USA:s president.

Det är som om svenska journalister skulle kunna
vara rädda för att anklagas för att stödja Hussein,
om de rapporterade om honom som de gör om andra,
allmänt respekterade ledare för stater.

För en svensk är det nästan chockerande att
första gången knäppa på BBC, och höra Saddam
Hussein och Bill Clinton omtalas, inte som en
skurk eller en sheriff i en västernfilm, utan
som två statsmän indragna i en konflikt.

Men det är väl den där svala distansen som är
världsvana.

 Slut på textenOn April 1st, 1957, a BBC news program ended with
a three minute segment about a Spaghetti farm in
Switzerland. In the segment, spaghetti (not being a
popular dish in England at the time) was said to grow
on trees. Many people believed the report and called the
BBC to ask how to grow their own spaghetti tree.

The response: "Place a sprig of spaghetti in a tin of
tomato sauce and hope for the best.” 

 --  BBC World Service Language is my whore, my mistress, my wife,
my pen-friend, my check-out girl. Language is a
complimentary moist lemon-scented cleansing 
square or handy freshen-up wipette.
Language is the breath of God, the dew on a fresh apple,
it's the soft rain of dust that falls into a shaft of morning
sun when you pull from an old bookshelf a forgotten
volume of erotic diaries; language is the faint scent of urine
on a pair of boxer shorts, it's a half-remembered childhood
birthday party, a creak on the stair, a spluttering match held
to a frosted pane, the warm wet, trusting touch of a leaking
nappy, the hulk of a charred Panzer, the underside of a
granite boulder, the first downy growth on the upper lip

of a Mediterranean girl, cobwebs long since overrun by an old 
Wellington boot.” 

   -  Stephen Fry qoute

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Lämna din kommentar vårda språket!
Jag ska godkänna först mvh